I sin mors skrud
Den här vackra klänningen hade jag när jag var liten. Tjejen min har burit den massor av gånger sedan den rotades fram i gamla garderober. Att se sin dotter stolt bära en gammal avdankad – men ack så vacker – klänning, till förskolan gör en stolt. Hoppas lillkillen bär den lika stolt när han vuxit till sig lite.
1-årskalas, bovetemjöl och agavesirap
I helgen blev det 1-årskalas för lillkillen. Eftersom han är ett allergibarn och inte tål bland annat ägg fick jag se mig om efter lite nya recept. Och eftersom att jag ska försöka dra ner på mitt sockerintag blev det ett lite annorlunda kalas. Här får Alfred sin första kaka någonsin i form av en cupcake utan ägg med lite agavesirap, bovetemjöl och havregrädde.
Kalaset bjöds in som ett afternoon tea med vita scones, bovetescones, vegancupcakes och rawfoodbollar. Och så lite vanliga sockriga lingonkakor. Man vill ju ha hit gästerna till fler kalas.
Vegankakan gick hem. Lite småchockad tryckte han i sig hela och undrade varför ingen annan såg lite chokladkladdig ut runt munnen. Tack alla fina som kom!
När sömnen brister
Det är väldigt, väldigt lite sömn hemma hos mig just nu. En eksemkliande lillkille har, efter elva månader fortfarande inte sovit en hel natt och vinterklimatet gör nätterna extra besvärliga. I femton dagar blev det en massa klädoutfits och jag har minst lika många dagar till att posera med, men när sömnen brister, då ork’ jag int’ lika mycket. Så gott som lillkillen sover på bilden nedan, önskar jag att han kunde göra både dag och natt. Men så är det inte. Inte just nu i allafall. Men jag håller mig nog inte borta så länge.
Sjuka magar och friska löften
Vilken jul det blev! Kräksjukan (som vi hoppades var för mycket kakor och för lite mat) slog till mot lilltjejen två dagar innan julafton, halvvägs på väg till julfirandet. Det blev ett oplanerat stopp på Stadshotellet i Katrineholm innan vi vågade gästa våra värdar med våra baskilusker. Tyvärr satt de i ändå och kom och gick hos var och en av oss, på lite olika sätt och vis under hela julveckan. Man visste inte om, när eller i vilken form den skulle slå till. Så det blev överraskningar hela tiden. Bara i lite annan förpackning. Härligt! Lite julmat fick vi i oss innan det var min tur, så jag känner mig snuvad på allt gott som hör julen till. Försöker och ta igen det nu även om magen ännu inte helt sagt ok till detta. Men vad ska man göra när Anthon (Berg) har kallat i en hel vecka??
Fast på hotell i Katrineholm. Smörgåsrån vågar man proväta när magsjukan slagit till.
Idag blir det i alla fall nyårsaftonsfirande hos goda vänner och det är dags att ha på sig finklänningen som väntat och väntat i sedan i somras på att passa en post-gravid kropp. Självklart blir det även lite nya löften inför 2012. Löften bra för mig eller vår värld:
- Intet nytt ska inhandlas till mig. Om det ska handlas får det bli på second hand eller lånas av vänner. Böcker får lånas på bibliotek och annat behövs helt enkelt inte. Ett undantag är nya löparpjux så att jag kan slutför nästa löfte:
- Springa en halvmara. Andra gången gillt! 2010 var jag anmäld att springa Broloppet (även det 21 km) men fick lunginflammation och blev sedan gravid. Nu finns det inga ursäkter!
- Äta lugnt och tugga långsamt. Helt enkelt för att må bättre (tips från homeopaten).
Sen händer en massa annat smått och gott under året som ni inte kommer att missa. Jag kommer att fortsätta vara en ifrågasättande konsument, brevskrivande miljömupp i snygg förpackning och fortsätta med den här sidan som trots att jag är tvåbarnsmor har levt i snart ett helt år! Gott Nytt år på er!
Julen är nära
Helt plötsligt blev det snart jul i år igen. Jag tar nog lite julledigt. Eller kanske inte? Det beror på hur många tigerräkor, smörfattiga pepparkakor och lurendrejare till producenter, jag stöter på där ute och inte bara kan knipa min käft. Håll till godo med en vacker julbild. Så fint ser det ut hemma hos oss. Av gamla julgranskulor och en och annan julduk köpta på loppis blir det riktigt tjusigt. God Jul!
Välkommen in!
Stora lilltjejen blev fyra år häromdagen och fick bland annat mitt gamla dockhus i present. Huset snickrades ihop av min duktiga pappa och ser precis ut som det huset jag spendera mitt första levnadsår i, i Reading. Glädjen var stor här hemma när upptäckten av huset gjordes. Snart ska lite fler möbler flytta in och fram till dess; välkommen in!
Starka jultraditioner
I hemmet jag växte upp i hade vi aldrig några elektriska adventsljusstakar. I stället pyntades julen med adventsstjärnor i varje fönster. Som tonåring tyckte jag det var konstigt men när jag blev äldre, gillade jag att inte vi inte pyntade som alla andra och nu när jag har ett eget hem, är jultraditionerna starkare än någonsin. Men det är väldigt fint med adventsstjärnor. Och elektriska stakar kan alltid bytas ut mot levande röda stearinljus. Det känns fint och jättetryggt. Kan inte låta bli att undra hur mina egna barn kommer göra?
Fint och varmt blir det hur som helst.
Röda ljus hör julen till.
I fall du glömt hur grönt det kan vara
Det är tidig morgon och så där grått, blött och ruskigt ute. Dags att plocka fram den här gröna sommarbilden på bästa stora tjejen (som igår blev ett år äldre). Och kära ni, den gröna färgen kommer åter. Till dess får vi tända en massa stearin(100 %)-ljus och mysa och gotta oss i gott som smakar nejlika, kanel och saffran!
Lilla miljöskolan och ett mycket gammalt Happy Meal
Det roligaste med att själv blogga är att man hittar så många andra bloggar som skriver om bra och viktiga saker. Och så finns det bloggar som skriver om absolut ingenting men som kan vara roliga på sitt sätt ändå. Men idag vill jag lyfta fram två bloggar med två mycket viktiga budskap.
Doris Teaparty skriver om allt mellan himmel och jord men har precis upptäckt att det kan vara bra att bli lite lagom miljömupp, när man bor på vischan. Så nu är Lilla Miljöskolan inledd med första lektionen som handlar om plaster. Ser fram emot fortsättningen.
Det är inte bara jag som spar mat för att se hur den utvecklar sig i kökslådor och rumstempererade jobbkök. Fick nys om ett Happy Meal, som i veckan fyllde 603 dagar. Och hur tror ni den ser ut nu? Kika in på Hur länge överlever ett Happy Meal och föräcklas över maten vi äter.